Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lerjord, der eg de älven hit nedskjutande gmsäsarne föranleda undantag. 1
deras egenskap al slättland och genom det närmare granskapet med Mälaren,
hafva östra och södra delarne af landskapet ett mycket blidare luftstreck
än den höglända myrrika bergslagen. Få växtligheten är det olika klimatets
inflytande ganska märkbar. Eken, som vid Östersjökusten går till och med
ofvanom Gefle, npphör här redan ett par ibil norr om Arboga; flera vid
Mälarstränderna vanliga träd- och buskarter blifva allt sällsyntare, ju mer
man aflägsnar sig från denna sjö, och i Skinskattebergs bergslag, som likväl
i medeltal icke bar .mer än 150 meters höjd Öfver hafvet, möta redan några
fjeDväxter, såsom dvärgbjörk, åkerbär m. m.*) — Skogar finnas ännu både
stora och vackra, särdeles i bergslagen, som dessutom är rik på utmärkta
naturskönheter, synnerligast i närheten af sjöarne och strömdragen. Slätten
deremot är ful och tröttande genom sin enformighet och sina små
back-kullar, der enbuskarne förgäfves påminna inbyggarne om, att planteringen af
några träd här och der skulle skänka en hvilopunkt för ögat och derigenöm
förlåna landskapet ett annat utseende. Landets i naturen grundade
skiljaktiga beskaffenhet föranleder en olikhet i befolkningens lynne, vanor och
lefhadssått, som genast faller i ögonen. Bergslagen, med sina sjöar och
dalar, skogar, strömmar och berg, framställer ett bergsmannahf i hela dess
kraftiga och egendomliga friskhet, då deremot slätten medjuna sädesfält och
trädesåkrar ger åt sina bebyggare ett skaplynne af enformighet och tröghet,
som icke är olikt naturen qjelf. Det oaktadt har Vestmanland fostrat män,
utmärkte både af viljans kraft och snillets éld och dem fäderneslandet skattar
för en ära att räkna bland sina söner, såsom Olof Rudbeck, Augustin
Eh-rensvård, J. F. Neikter, F. Ehrenborg m. fl.
På en liten holme i Mälaren, mellan JEngsö i Vestmanland, Aspö i
Södermanland och Mårsö i Upland, stå några stenar, kallade Riskgpsstenome,
hvilka göra gränsskilnaden mellan dessa tre provinser. — Sedan man färdats
förbi den här utanför liggande Granfjården, kommer man -genom ett bredt
sund mellan AggarÖ och fastlandet in på Vesteråsfjärden, vid hvars
nordligaste vik staden Vesterås ligger, från hvilken vi skola böija vårå
vandringar genom Vestmanland.
Vesterås, som ursprungligen kallades Vestra Aros till skilnad från
östra Aros eller Upsala, är en af Sveriges, äldre städer och ligger i en
långsträckt däld vid Svartåns utlopp i Vesteråsfjärden. Staden hade under
medeltiden en indrägtig handel med den ofvanför liggande bergslagen och
ansågs som en vigtig ort, hvarför vår äldre historia uppräknar en mängd
riksmöten, som här varit hållna. De genom sina följder mest betydelsefulla
af dem voro de tvenne riksdagarne under Gustaf den förstes regering, som
beslutade den ena kyrkogodsens indragning till kronan cch den andra om
tronföfjden inom Gustafs ätt — Stadens största märkvärdighet år utan
*) W. Hisinger; W. Th»m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
