Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Närike.
M
Närike, hvilket som vi veta, är det minsta af alla landskapen i Svea
land, består af tvenne skarpt åtskilda delar, Nårkesslätten eller det
mellanliggande låglandet och de omgifvande bergshöjderna, Kågglan, Kilsbergen,
Tiveden och Tylöskogen. Det mellanliggande landet utgöres af en mot
Hjälmaren och Södermanland öppen dal, en till största delen odlad slättbygd,
afbruten endast af ett par från vester till öeter gående skogsåsar och några
sandåsar, hvilka senare dock hafva en riktning vinkelrät med de förra, d. v. s.
från norr till söder.
Bergarten består här, såsom annorstädes, hufvudsakligen af gneis och
granit samt på några ställen af kornig kalksten: men landskapet omsluter
deijämte en temligen betydlig öfvergångsbildning på slättlandet sydvest och vester
om Hjälmaren. Hufvudmassan af ddnna formation, som rätteligen kallas den
äldre siluriska formationen, förekommer ingenstädes på mer än 120 fots
höjd öfver Hjälmaren och bildar innanför den yttre stora ramen af urberg,
som omsluter slätten, en lägre bågformig afsats, som likväl endast på spridda
ställen träder fram ur de mäktiga alluvialbäddar af sand, lera och mylla,
som omgifva den.
Jordmånen år på slättbygden merendels lera, som på vissa trakter, der
hon är blandad med en betydlig del mylla, eller på andra, der den nu
nämnda formationen med sitt vanligtvis mäktiga kalklager utgör grunden,
visar sig vara af utmärkt bördighet. I bergstrakterna åter består åkerjorden
mästadels- af grus och örjord eller en föga fruktbar lera, och behöfver således
de hjelpkällor, som skogs- och bergsbruket erbjuda för att kunna nära sina
inbyggare. Icke dess mindre ser bergsmannen, i sin rakskurna rock med
häkten och ståndkrage, med ett slags stolthet ned på slättbon, hvars bygd
haq utmärkande benämner “landet" eller “bondlandet". Den senare, mindre
händig och tilltagsen, men fullt ut lika sjelfständig och karl för sin hatt,
tänker i allmänhet mer än han säger, och gör hvad han tänker, förrän man
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
