Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats, der hans föräldrahem stod, hafva By sockenmän upprest en enkel
minnessten. — Vid en af Glafsfjordens nordligaste vikar Jigger köpingen
Arvika, som går en hastig utveckling till mötes genom sitt fördelaktiga
läge vid nordvestra stambanan och sin förbindelse Ined Venen» genom
Seflle kanål.
Yi äro na midt inne i Josse hårad, med dess gladlynta, lifliga odi
intelligenta befolkning, hvars nationdia egenheter äro sä skarpt afvikadde från
de öfriga Vermlänningarnes, att man till o<5h med velat söka deras härkomst
utom landet, frän Göingame i Skåne. My$ket häraf är likväl i genare tider
utjämnadt och förändradt; till och med- den gamla folkdrägten har tdl dd
mesta blifvit undanträngd af köpstadsdiägten. pock ha inbyggame i nom
delén, särdeles i Kölns och Eda socknar, temligen troget bevarat sina
JÖr-fäders bruk och sedvänjor, och der kan man ännu fä se den gamla
Jösse-häradsdrägten i. all sin prunkande glans. Männerna nyttja svarta jackor eDet
rockar af någon’likhet med presternas kaftaner, med den slokad, att vécken
nä ryggen ersättas åf gröna eller blä klädeslister, • som sträcka sig ned till
midjan; kting halsen brukas allmäht broderade skjortkragar utan halsduk.
Hustrurna -hafva en svart kappa eller tröja samt en gördel med silfver eller
messingsbeslag omkring lifvet De ogifta qvinnoma preséntera sig i
högtidslag med bart här, inflätadt. med .brokiga band, som än hänga löst nedåt
ryggen, än äro hopvecklade, som en krans eller krona.
“Den fifligbet som är rådande i Jössehäringens lynne, ger mg kanske
aldrig vackrare tillkänna, än i hans dans. ’ Jössehäradspolskan är också känd
snart sagd t,, öfvec hela riket. Den tillgår sä, att den dansande guten (gossen)
stöder sin högra armbåge i jäntans -(flickans) venstra armveck, under det
de begge starkt sammanknäppa händerna. Derefter tager han en sats,
upplyfter sig med tillhjelp af jäntans armstyrka, hvarpå denna manöver
hufvod-sakligen beror, högt upp i taket, som vanligen beröres med begge fötterna
och stundom äfven med den Ma venstra handen. Detta förnyas under pro*
menaden omkring golfvet en eller flera gånger, allt efter som ’guten är vi&
och jäntan skicklig att understödja honom. I den män dansen fortgår och
sällskapet blir upplifvadt, får man se allt flera dansande, tills slutligen hela
danslaget på en gång, spelmannen icke undantagen, befinner sig i den
lifligaste dansrörelse på golfvet. Den senare står än i midten, än hoppar han
omkring- de dansande, och hindras han i trängseln att bruka stråken, knäpper
han takten. Föröfrigt äro alla hans- rörelsér sä taktmessiga, att de
ensamt åf dem hafva all déri .ledning för sin dans, som de behöfva. Både
spelman och dansande synas gripna af en yrande extas, och det är omöjligt
äfven för den mest kallblodige att. betrakta denna scen, utan att erfara ett
eget nästan hänförande intryck, emedan man pä en gång ser lika många
fötter i taket som på golfvet. Förutom polskan, som dock alltid förblir
älskhngsdansen, dansas pä en dä ställen äfven aödra dansar, hvaribland ffvqn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
