Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af 1700-talet fanns qvar vid Kopparberget. Efter ett slags inledande historik,
deri författaren namnger en Tubalkain sisom förste upptäckaren af järn och
koppar på jorden och visar huru bergverken, efter deras förstöring under
syndafloden, åter upprättades vid den babyloniska tornbygnaden, kommer han
till Sverige hvars inbyggare skall ha lärt bergsbruket af Noaks son Magog
1745 &r efter verldens skapelser Sedan talar författaren om de gamle svears
och götars förakt för bergsbruket, emedan de genom sina vapen insamlade
så mycket guld och silfver, som de behöfde. Omsider skall en-svensk
konung Berich, sedan han under ett krigståg förstört alla bergverk i
Öster-lauden, skickat bergsmän från Italien och malmproberare ifrån Mindre Asien
till Upsala, hvilka bergsarbetare upptagit Falu grufva 1480 år före Kristi
födelse. Sedan arbetet fortgått en lång tid vid Kårbergsgrufvan och konung
Berich’ bemäktigat sig nästan hela östra Europa, har han och hans
efterträdare ingått en allians med judiska riket, hvilket förbund afslöts i konung
Salomos tid genom några till Salem aff&rdade sändebud, som medförde en
myckenhet koppar ifrån de nordiska bergverken, isynnerhet Falu grufva, af
hvilken koppar Salomo lät förfärdiga kärlen i Jerusalems tempel.
Sändebuden erhöllo deremot i återskänk så mycket guld, att de dermed kunde
öfverdraga gamla Upsala afgudatempel, och så mycket silfver, att de deraf
förfärdigade nya stadsportar i Sigtuna.
Efter Gustaf den förste blef grufarbetet mycket utvidgadt och dess
författning regelbunden och fastare. Nya grufvor anlades till någon del för
kronans räkning, så att hon vid slutet af Karl den niondes och Gustaf
Adolfs regering egde en fjerdedel; ty af ålder innehades grufvorna af ett
bolag! I böijan hade ock kronan utom sina egna lotter den s. k.
afrads-malmen och senare äfven tionde af kopparvinsten samt oinskränkt
koppar-handel, till dess densamma i medlet af 1600-talet mot en viss afgift
öfver-lemnades till grufegarne. År 1620 öfverlemnade Gustaf Adolf sina egna
gruflotter till privatpersoner mot den vanliga afgiften. Äfvenså gaf kronan
ej sällan betydliga understöd i penningar och någon gång rättighet att
utmynta koppar.
På detta sätt bedréfs arbetet i grufvan länge, och till stor fördel för
bergsmännen, om hvilkas rikedomar fabelalctiga saker berättas, — men
deijämte med så mycken vårdslöshet, att grufras ofta inträffade. Det svåraste
bland dessa var det stora grufraset 1687, då “Stöten" bildades, ett ofantligt
svalg, som håller 400 meter i längd, 200 i bredd och 100 i djup. En
gammal erfaren bergmästare, som af åtslulliga tecken förutsåg att ett grufras
snart skulle inträffa1 förbjöd alla arbetarne att gå ned i grufvan och befalde
att arbetet för några dagar skulle inställas. När emellertid några dagar
gingo om, utan att det befarade grufraset inträffade, trodde arbetarne
alltsammans’ vara en tillställning för att hindra deras arbetsförtjenst, och togo
åter till sina verktyg för att bölja’ arbeta. Men i samma ögonblick, som
de skulle nedstiga, sammanstörtade grufvan med ett förfärligt dån, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
