Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var endast med den yttersta lifsfara de räddades från döden. Någou tid
derefter kom konung Karl den elftö upp till grufvan för att taga förstörelsen
i ögonsigte. Just som han för detta ändamål skulle börja‘grufetigningen
skedde ett nytt ras, hvarvid flera arbetare blefvo ibjälslagne.
Emellertid anlades nya schakt, gångar och vattenledningar, så att
arbetet åter kunde upptagas; men grufvans afkastning minskades så, att
då hon under Karl
den niondes tid hade
gifvit 50 till 60 tusen
centner och under
Kristinas regering till
och med 80 tusen
centner om året, qönk
den till 10 & 12 tusen
centner. Ehuru
produktionen åter något
höjt sig tyckes den
aldrig blifva hvad den
varit eller ens
närmel-sevis komma att gifva
hvad den fordoin
gifvit Schaktemaa antal
är ganska betydligt,
ehuru en stor del icke
arbetas; det djupaste
af dem håller nära
400 meter.
Flera af Sveriges
konungar hafva gjort
besök i Falu grufva,
och de ställen, der de
varit nere, betecknas
genom deras uthuggna
namn, innefattade i
glas och ram. “Karl
den nionde, hvars hjerta tycktes hafva mycket af bergets art och väsen,
älskade företrädesvis denna bergslag, vistades ofta der och kallade
gruf-vorua “Sveriges lycka“ och ville att det stora rummet der skulle heta “Guds
gåfyors rum“ Och hans store son Gustaf Adolf utropade, då han stod i
ett af grufvans rum, der den klara kopparmalmen lyBte från väggar, tak
och golf: “Hvar månde någon potentat finnas, som har ett sådant palats
som det vi nu stå uti“?“
126. Ftlu grufva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
