Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stoltserar till .och med med ett och annat stenhas. Midt i staden
ligger ett stort tr&dplanteradt torg, som genomskäras af den här utfallande
Åmålsån, hvilken äfven delar staden i tvänne ungefär lika störa delar.
Tager man vägen från Köpmannebro söder ut, kommer- man, efter att
ha passerat Mellerud, skärningspunkten för bergslagernas järnväg och
Fred-rikshald-Sunnanå-banan, in på det egentliga slättlandet, förbi Or med det
utmärkt vackra tvillingberget BoreJnUIa, till Bolstad och Frendefors. I den
förra af dessa socknar finnas ännu lemnmgar efter det forna slottet
Databorg, som anlades af hertigarne Erik och Valdemar under stridana mot
deras broder konung Birger. Under Engelbrekts befrielsekrig innehades
Dalaborg, på namma sätt som de andra fasta platserna i riket vid den
tiden, af en dansk fogde Paine Jönsson. På Engelbrekts befallning angreps
fästet af Peder Ulfeson, och efter en belägring, som endast räckte i tre
dagar, derunder man anlagt bröstvärn samt antändt slottet, måste Paine
gifva sig. Han blef med möda räddad undan de belägrandes raseri al
Peder Ulfeson och förlorade allt, utom lifvet och frihet att begifva mg
hvart han behagade. Efter att i hundra år varit ett slags föste för Dal,
mer likväl till ortens förtryckande än till déss* förevar, förstördes sålunda
Dalaborg, utan att sedan ha blifvit iståndsatt Stenen har i senare tid
blifvit bortförd till andra bygnader, så att numera endast obetydliga spår
synas efter grundmurarne.
I landskapets södra och ännu mer i dess vestra del ligga eh mängd
järnbruk och manufakturverk, såsom Bådanefors, Liljen&erg, Bjuggfors,
Loviseholm m. fl.
Flera af våra adliga ätter leda sina anor ifrån de gamla
“Mark-männen", såsom Dalboarne fordom nämndes, t. ex. den genom flera af sina
medlemmars duglighet och riksgagneliga verksamhet berömde Sfeife-slägten,
ätterna Lagercrantz, Granfelt, Didron, Marmerstråle, Löwenhjélm, V<em
o. b. v.; äfvenså härstamma flera berömda ofrälse slägter från detta
landskap, såsom Hedrén, Fryxett, m. fl. Ännu lefva på Dal bondeslägter, som
berömma sig af att nedstamma från jättarne och äfven i lynne och gestalt
röja alla karakterer af en jätte-afkomma. Till dessa hörer den i Vedbo
ännu florerande Håbols-slägten, märklig i hela provinsen för stor rikedom,
reslig växt och en ovanlig kroppsstyrka, samt i följd häraf äfven för en
viss stormodighet och stolthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
