Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småland.
Man kan icke säga, att Småland utgör ett s&rskildt landskap i den
mening vi vant oss att taga detta ord, emedan man hvarken kan uppdraga
en bestämd gränslinie der kusttrakterna börja, eller i naturliga förhållanden
finna en .gräns mot de kringliggande landskapen; men Smålands namn kommer
likväl alltid att bibehållas såsom betecknande den vidsträckta bergsplatå,
som dels från sin höjd beherrskar hela det sydliga Sverige och hvarifrån
alla dees större-floder komma och Bprida sig åt alla håll, dels bebos af en
stam af svenska folket, som spelat en stor rol i dess historia och är utmärkt
genom starkt utpreglade egenskaper, liflighet, stråfsamhet och tarflighet, samt
mod och tapperhet i krig.
Från de inre bergstrakterna, som bilda en i hög grad bruten yta, sluttar
det öfriga landet åt alla sidor, ehuru minst i norra kustlandet. Största
landhöjden, som i allmänhet icke uppgår till trehundra meter öfver hafeytan,
träffas något sydost från Vetterns sydliga spets och fortgår flera mil i denna
riktning och uppnår Bin största höjd i det mellan Hjetsöla by och Abnesåkra
kyrka belägna Hjetsölaberget, hvars topp är den högsta afmätta punkten i
södra Sverige och ligger 380 meter öfver hafsytan, och sålunda utgör det
maximum, från hvilket Smålands bergstrakter sänka sig åt alla väderstreck.
Det bekanta Taberg, som i det närmaste uppnår samma • höjd, ligger afskildt
för sig qjelf och . bör således icke tagas med i räkningen vid bestämmandet
af det egentliga berglandets höjdförhållanden. De högsta källsjöarne, d. v. s.
de sjöar, från hvilka floderna hafva sitt ursprung, kunna knappast anses ligga
mer än tvåhundrafemfio meter öfver bafvet; och Lagans vattendrag t ex.
böljar i en trakt, som icke har mer än omkring etthundrasjutti metére höjd
öfver hafvets .yta. Småland bar föröfrigt den egenbeten, att ingen enda ström,
icke ens med den obetydligaste sidogren, flyter från någon annan provins in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
