Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• \
rummet Mindre ansedda gäster fingö sin plats på “stäpeln", en tvärb&nk
vid bordetB bedra ända midtemöt högsätet.
Vid stora familjefester och vid julen, pryddes tak och väggar med
bonader,, “väggdukar“ och “takdrägt". — Det väldiga borde, betäqktee med
en hvit linneduk och pryddes vid högtidsmÅltiden njed en mängd, bordskärl
af trä, lergods, såsom “grötbyttor**, “smörkalkar“, “glödkakefat",
“sténkake-fat“, “sogelfat**, “sötmatsfat**, omvexlande med en lika rikedom afdryckeekår,
såsom “Bvarfstop“r- “näbbkannor*1, “strutkanner“,, “ståndkar", “bibullar",
**sni-paskålar“, alla till °*örre delen egendomliga för det gamla Värend.
229. Folkdrigtcr frtn Unntryd.
Den Värendska 6parrastoivan, i högtidsskrud, företedde en anblick af
utomordentlig prdkt, som ån ytterligare förhöjdes genom .de innevarandes
uppträdande i den pittoreska Värendsdrägten.
Dem, som önska en närmare beskrifning på denna, hänvisa vi till
Hyl-tén-Cavallii förträffliga arbete om “Värend och Virdarne**. Den mest
karakteristiska delen af q vinnornas drägt var utan tvifvel det s. k. “fälttecknet**,
^ett skärp eller bälte, som bars om lifvet, och som enligt sägen blifvit
qvin-norna gifvet till en ’ hedersprydnad, för den tapperhet Blenda och hennes
sköldmör en gång i forntiden visat tid landets försvar.
Den ytterst praktfulla drägten erhöll sin fulländning genom de rika
smycken, hvarmed de ridderlige skogsboarne älskade att pryda sina qvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
