Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper i mängd ueh genom dem alla går étt drag af svärmande romantik,
som afspeglar sig öfver allt i landets sägner, folkvisor, natur och historia.
Småland genomskäres från norr till söder af östra och Södra
stambanan, hvilken likt stammen af ett träd, utsänder såsom grenar en mängd
bibanor, så att alla provinsens städer och flera af dess mer betydande
handelsplatser äro inflätade i det svenska järnbannätet, med undantag af den
lilla uppe vid Vettern belägna staden Grenna.
Innan vi fortsätta färden öfver Sveriges fastland, må vi först kasta en
blick på de tvenne stora öarne i Östersjön, ölpnd och Gotkmd. Vid
öfver-xången till dem erbjudes åt den samlade betraktelsen öfver företeelserna i
de tre Småländska länen nästan idel ljuspunkter: öfver allt de lifligaste
sträf-vanden för folkundervisningens och den högre bildningens utveckling, de
ifrigaste bemödanden för jordens rationela skötonde samt försök att bättre
ordna öfverlefvorna af den husflit, som från sekler tillbaka utgjort en kär
sysselsättning i dessa bygder. Derjämte se vi den stora industrien
flere-städes vinna fotfäste, än i skiftande former, såsom i Jönköping och
Oscars-liamn, än i enstaka anläggningar både på land och i stod. Men så har
också fastlandet egt hvad de ö-land, till hvilka vi komma, saknat, dier ett
possessionatstånd, som egt tillräcklig bildning och tillräckliga kapital att
med föredömen i alla riktningar upplysa den större allmänheten. Saknaden
häraf har på berörde öar varit och är ännu kännbar, isynnerhet på Öland,
hvilket står långt efter Gotland i utveckling, oaktodt det ligger närmare
fastlandet, samt oaktodt det eger lika goda hjelpkällor som Gotland, i dess
rika och beqvämligare,. ehuru föga begagnade tillgångar på de vackraste slag
af marmorartad kalksten, i dess rika fisken, m. m., samt framförallt i dess
folklynne, om hvars yttringar, sedan 1854 års bränvinslagstifining småningom
hunnit lugna sinnena, man numera icke kan säga annat än godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
