Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Ölanda T«pcn.
Öland.
Den första af dessa öar, Öland, har en längd af tretton och en bredd
från halfannan till treåttondedels mil och är egentligen ett långt, smalt
kalkberg, som uppstiger nr hafvet i tvenne afsatser eller terrasser, en yttre och
lägre och en inre och högre, isynnerhet skönjbara på den östra sidan, der
den inre uppstiger öfver den yttre från några få till öfver trettio meter
och liksom utgör en högre strand, ifrån hvilken hafvet i en yngre tidsålder
nedsjunkit, eller rättare, hvilken sjelf under tidernas lopp höjt sig öfver
den nuvarande hafsytan. På denna landhöjd, kallad Vestra Landborgen,
fortlöper en sandås rundt omkring ön i en oval ring äfven utmed östra
ådan, der den likväl är lägre och stycketals aib.uten och får namn af
östra Landborgen. Utefter de begge Landborgars framgå landsvägar, en
utefter hvardera sidan af ön. — Landet emellan dem kallas för Midtlandet.
Utefter Midtlandet går från norr till söder en längre ås af rödaktig
kalksten, med så tunn jordbetäckning, att den är otjenlig för åkerbruk, och som
kallas Alvoren. Denna Alvar intager dock ej öfverallt öns midt och hänger
icke öfver allt tillsammans, utan vidgar sig på ett ställe, så att den upptager
nästan hela bredden af Midtlandet, under det den på ett annat
sammandrager sig och nästan alldeles försvinner. Det senare är förhållandet i öns
norra del — det s. k. Norra Motet — der den lemnat rum för någon
skog och en rikligare växtlighet; inom Södra Motet deremot bildar Alvaren
en vidsträckt kalkstenssifttt med en mängd sprickor, de mindre igenvuxna
med gräs, de större som gapande remnor. Hela ytan synes liksom
förbränd och under sominardagarne utvecklas en glödande hetta, som påminner
om Afrikas öknar. Men rundt omkring denna öken, dels mellan Alvaren
och Landborgarne, dels på strandbältet nedanför de senare, frodas den
yppigaste växtlighet Lindar, almar och andra ädla träslag, i hvilkas kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
