Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Lille-Mats kom in igen och fick veta orsaken till det starka oeet,tvang
han upphofemannen att slicka den heta kakelugnen ren .igen med tungan,
Vid Blentarp blefvo Lille-Mats och en tropp snapphanar öfvérfallne af
syenskarne och efter tappert motstånd tvungne att taga till flykten. Så
Lille-Mats hunnit till bron vid Söfde-mölla, Mef hans häst skjuten af de
förföljande svenskarne. Under ridten hade han tappat skrofhyckeln fffl
sin bjullåsbössa; men’ han fattade posto mot broräcket, nppvred med tänderna
bössl&set och sköt lika friskt som förut Slutligen fick han sina båda ben
afskjutna, hvorefter han blef af svenskarne ihjälslagen. Ånnu omtalas i
Skåne horn det vanliga straffet för en snapphane, som lefvande fallit i
svenskarnes händer, var att spetsaa på en hvass stör och uppsättas utmed
vägen. . Flera sådana dödsstraff lära blifvit exeqverade, och — tillägga’
folksägnen — för att öka hungersdödens qval bundoe hvetekakor framfÖr
munnen på de ’sålunda spetsade.
.Men vi återvända till Kristianstad- för att derifirån ställa kosan tall
de södra häradena af detta län. Genast utanför stadsporten udbreder sig
den flacka slätten -i en .oändlig enformighet och upprullar liksom i ett
enda ögonblick landets alla herrligheter. Bohvete och råg, kon och hafre
trängas om besittningen af den mustiga jorden. De skånska byarnes
ovanliga utseende, den egna drägten hos män och qvinnor, hvilka i ordentliga
karavaner komma körande med sina torf- och bokvedslass, allt framställer
en tafla af främmande, nästan osvensk karakter, som till en början faller
en resande bjärt i ögonen men inom en stund förlorar nyhetens lockelser
och blir tröttande genom sin brist på omvexling. — När man komma
längre i söder förändrar dock landet natur och vissa trakter, särdeles
utmed Linderödsåsen, torde kunna räknas bland de vackrare i Skåne. I
denna del af Gärds härad ligga de stora godsen MaUeshdtm och VidtskBfl*.
Det förstnämnda, beläget på den skogbevuxna nordöstra sluttningen af
Iin-derödsåsen, kan — säger Thersner — utan betänkande anföras såsom ett
af de mest fulländade ställen i Skåne. “När man“ — säger förf. till
Skånska Herregårdar — “genom den lummiga bokskogen nalkas slottet,
på 4780-talet uppfördt af Hans Ramel, hänföres man ovilkorligen vid
anblicken af den höga bygnaden med - sina finputsade röda murytor, torn,
flyglar och paviljonger, omgifna af kanaler, hvilka synnerligast i norr och
söder hafva en ovanlig bredd och ända upp till kanten äro fylda af klart
källvatten, så att slottet nästan tyckes simma på vattenytan. En liten
trädbevuxen holme tjfenar som tillhåll för de i kanalerna kringsiinmande
sranorna, och öfverallt höres det plaskande ljudet af de i vattenbrynet
sprittande rudorna. Trädgårdar, orangeri, lusthus, till och med
ladugårdshusens fönsteröppningar äro i samma pompösa stil som hufvudbygningen.
Det icke minst anmärkningsvärda är den ståtliga chaussé, som leder upp
till slottet, hviiket ligger temligen högt på den breda ryggen af åsen.
Denna chaussé, som på flera ställen är fast uppmurad af qvaderstenar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
