Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tufviga kärr och steniga ljung oeväxta sandkullar. Man befinna: sig i
Halland, mellan hvilket jämförelsevis magra land och det bördiga Sk&ne
naturen på detta sätt, med nästan hårdhändt hand, uppdrager gränsmärket.
Från åsens motsatta sida öppnar sig en vidsträckt utsigt öfver Södra
Hallands slättland och den vida Lahdmsbugien. Vid foten af åsen ligger östra
Karups hyrka och icke långt derifrån framskymta såsom oaser på slätten
Skottorps och Dömmestorps herresäten. Det förra stället, som har en ståtlig
Och väl underhållen hufvudbygnad i italiensk stil, bar f&tt ett slags Jiistorisk
märkvärdighet, derigenom att Karl den elfte, sedan alla förberedelser voro
träffade för ett högtidligt bilägers firande i Halmstad, belt oförmodadt här
höll sitt bröllop med danska prinsessan Ulrika Eleonora. Egendomen
inne-hafves nu af den om Hallands framåtgående i alla riktningar så högt
för-tjente, mångsidigt bildade författaren och utmärkte jordbrukaren P. von
Möller. Något mer än en mQ härifrån ligger på södra stranden af Lagan
den lilla staden Laholm, en gammal, oregelbundet bygd sjöstad, som dock
företer en viss landtlig treflighet genom sina många grönskande trädgårdar.
Nära staden störtar sig Lagan omkring en större och några mindre
klippor. Här höjde sig i fordomtima ett slott, som redan i slutet af
1200-talet eröfrades af norrmännen. Detta slott, hvilket, liksom Helsingsborgs,
bestod af ett kringbygdt hufvudtorn eller kärna, var sedan under
medeltiden flera gånger belägradt och kom under Engelbrekts befrielsekrig-i dennes
händer. Laholms sista fäste anlades af konung Kristian den fjerde och
bestöd af fem bastioner och trubbyinkliga kurtiner. ’Tre raveliner lfigo på
särskilda klippor ofvanom och några sträckmurar på sjelfva holmen nedanom
det strida fallet Karl den elfte, som ansåg dessa förskansningar icke
motsvara sitt ändamål, gaf befallning om ‘deras raserande, dervid likväl en liten
del bibehölls, hvilken; försedd med besättning från Halmstad, hindrade
Snapp-hanarne att öfver Lagan intränga i Halland. Några gräsbevuxna grus- och
stenhögar flro nu de enda lemningarne efter konung Kristians fäste. Från
den fasta stenbro, som nära invid staden leder öfver Lagan, har man en
särdeles täck, om cj just storartad utsigt ’Vattenmassorna, som fradgando
nedstörta öfver den ojämna klippbottnen och försvinna i den närbelägna
halsviken, de höga blomstrande åbräddarne, med några knotiga stormkrökta
löfträd, några vattenverk på den ena och den lilla staden på dep andra
sidan, bilda tillsammans en tafla, som icke vore oför*>ent att af’konstnär
fästas på duken.
Ungefär två’ mil från Laholm ligger på Lagans norra strand det
historiskt välbekanta Knåréci. Det är likväl icke qjelfva Knäred, d. v. s.
Knäreds kyrkoby, utan åtskilliga andra ställen i trakten, som utgjort
mötesplatsen för det i nordens häfder märkvärdiga fredsslut, som af stället fått
sin benämning. uKongsstenenu, en ältarformig sten vid landsvägen, nära
Sjöareds gäStgifvaregård, utvisar stället, der. dén odödlige Axel Oxenstierna
genom sina skickliga underhandlingar 1613 återgaf, ett förloradt fredslugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
