Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2. Genom Sveriges bygder af Herman Hofberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade hau omkring benen. Tröjans ståndkrage bildade ett vinkelrätt snitt
mot tröjan, hvilken var gjord att ej knäppas, för att icke dölja den lysande
västen, den granna sidenduken och det snöhvita linnet, som framstack mellan
västen och underkläderna. Qvinnorna buro grå, blå eller svarta kjortlar med
röda kanter och på hufvudet en mössa af s. k. Delsbo-kattun med röd
botten. Flickorna hade vid högtidstillfällen håret lindadt kring hufvudet
med svarta band, så att blott en obetydlig del låg bart öfver hjessan. I
halfdrägt buro de håret fritt och uppstruket. På kyrkfärder har hvaije
Dellboq vinna med sig en ask, vanligast målad med egarinnans initialer, i
hvilken hon förvarar kyrkförklädet och kyrkkryddorna, bestående i russin
och sockerbitar, en flaska med luktvatten, en dylik med Hoffmans droppar,
o. 8. v. Till kyrkutstyrseln hörer under sommartiden äfven en bukett af
åbrodd och sötkull.
I granskapet af Nonio kyrka är Norra och Södra Dellen förenade
genom ett par hundra meter långt strömdrag. I Forssa socken finnes ännu
i behåll en gammal gillestuga från katolska tiden och i flera af socknarne
vid kusten förekomma minnesmärken från forntiden.
Ännu längre i norr ligger den utomordentligt herrliga Bergsjö socken,
kanske den vackraste delen af det för naturskönhet med rätta prisade
Helsingland. Ifrån det s. k. kyrkberget, en egendomligt bildad bergkåggla
af 178 meters höjd i närheten af Bergsjö kyrka, har man åt hvilket håll
man än vänder sig utsigter, till hvilka motstycken ej lätt skola kunna
uppsökas.
Ehuru inom Helsingland icke finnas några nämnvärda malmlager, har,
till följd af den rikedom på skog, som utmärkt landskapet, många
järnverk här blifvit anlagda. De förnämsta bland dem äro: Strömbacka med
Momkens masugn, Hedvigsfors med österbo masugn i Bjuråkers socken,
Fhmshammar i Hassela, Gnarps masugn, i socknen af samma namn, Ströms
järnbruk i Harmånger, Nianfors och Jggesund i Njutånger, Långvind och
Bodahammar i Enånger, Ljusneverken i Söderala, Kihlafors i Hanebo,
Töns-hammar i Skog, Annefors och HåUbo i Bollnäs, Swdbensverk i Alfta, Voxna
i socknen af samma namn, och Kållånge i närheten af Sandarne
lastage-plats vid Söderhamn.
Den trävarurörelse, som under senare årtionden uppkommit och numera
erhållit stor utveckling, har naturligtvis inom provinsen framkallat industriela
anläggningar för tillgodogörandet af de rika skogstillgångar, som finnas i
det inre af landet samt i ofvanliggande delar af Herjedalen och Dalarne.
Bland dylika hafva vi förut omnämnt dem vid Bergvik och lägger nu dertill
Marma och Åskesta ångsågar vid sjön Marinan, och Forssa ångsåg i
närheten af Forssa kanal. Från Åskesta sågverk leder en järnväg för
ångkraft till Sandame lastageplats, der dessutom en storartad snickerifabrik
ir anlagd. Så länge skogsafverkningen, som nu förhållandet är i de inre
delarne af landet, håller sig till fullmogen skocr- kan man ick? deruti se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
