Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3. Blandad läsning af svenska författare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onda, genom att dräpa sin medtäflare. Ingenting kunde då rädda denne for
liämden, hvarken anseende eller rang — eller mäktiga fränder, ja icke ens
konunganamn. Klypp Herse inträdde i konung Sigurd Slefvas sal, der
denne drack med sina män, och satte sin yxa i hufvudet på konungen, sotil
lönat hans gästfrihet med att våldföra hans hustru. Och den mäktige
Håkon Jarl kostade det rike och lif, att han eftertraktade Orm Lyrgjas väna
hustru.
Då emellertid hustrun betraktades såsom i viss grad mannens
tillhö-righet. kunde han naturligtvis skilja sig vid henne och, när han behagade,
skicka henne åter till hennes fränder emot hennes vilja, dock alltid med fara
för desses hämd, om inga skäl förefunnos. Exempel finnas äfven på, att
mannen vid sin död borttestameqterat henne. Det uppgifves äfven ett fall,
då tvänne män bytte gårdar, lösören och hustrur samt att den enes hustru
af grämelse häröfver hängde sig i gudahuset. Om detta sistnämnda var
undantagsfall, så kan dock icke nekas, att man ofta godtyckligt skilde sig
från sin hustru. Så t. ex. Tråen Sigfusson, som skiljde sig vid sin hustru
för en liten vers, i hvilken hon på ett gästabud gjorde gäck af honom. Och
så litet ansågs detta vara illa gjordt, att Höskuld Dala-Kollsson på den vise
Nials förord genast gaf honom sin dotterdotter till hustru.
Om mön hade* litet att säga, hade hon dock liksom mannen ganska lätt
att finna orsak till skiljsmessa. Stundom voro dessa både godtyckliga och
obetydliga. Så var på Island lagligt skäl till skilmessa, om en man klädde
sig i qvinnokläder eller en qvinna i karlkläder. En hustru, som åt sin man
sydde en skjorta med för vid halsringning, kunde sålunda af detta skäl
åbe-ropa yittnen och förklara sig skild vid honom. Så förfor Gudrun Osvifs
dotter, då hon ville skilja skilja sig vid sin förste man Torvald. Af samma
orsak skilde sig hennes älskare Tord från sin hustru Öd, — hon begagnade
byxor som en karl, — och Gudrun och Tord gifte sig derefter. Öd hämnade
sig genom att rida till sätern, der Tord uppehöll sig, och tillfoga honom flera
sår, hvaraf han hade men till sin död. Tord sade, att hon endast handlat
rättvist. Ett annat skäl till skilsmessa var också, om mannen icke ville
hämnas’eller skydda hustruns fränder, eller visade sig vara en feghjertad
stackare. Stundom tvang hustrun sin man genom hot af skilsmessa att i
sådana fall efterkomma hennes önskan; ett hot, som vanligen gjorde
verkan, om icke för hustruns egen skull, så dock för hemföljdens, hvilken
hennes fränder i så fall hade rätt att utkräfva. Någon gång anföres såsom
orsak till skilsmessa, att hustrun blifvit till äktenskapet tvungen, — af detta
skäl skilde sig den unga Stengerd från den gamle Berse — eller att hon var
sjuklig och ej orkade förestå mannens hus. Det är dock nästan omöjligt
att härvid skilja lag från hvad som var godtyckligt, men dock blifvit
häfd-vunnet bruk, eller hvad som endast opåtaldt fick ega rum. Misshandlingar
och slag voro dock alltid en giltig grund för skilsmessa. Snorre Godes
moder Tordis skiljer sig från sin andra man Börk den Digre, derfor att han i
vittnens närvaro slog henne, då hon, sörjande öfver sin olycklige broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
