Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själens botande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
niåga att läsa hjärtats tankar. Hvem kan väl förneka
hans makt att förlåta synder? Hoppet intager
misströstans plats, och glädjen uppfyller mannens trötta själ. Hans
kroppsliga plågor äro borta, och hela hans varelse är som
förvandlad. Han begär ingenting mer, utan ligger där i
fridfull rö, alltför lycklig för att finna ord att uttrycka sig.
Många bevakade med spändt intresse hvarje rörelse
vid denna sällsamma tilldragelse. Många kände, att Kristi
ord voro en inbjudan äfven till dem. Voro de icke sjuka
i sina själar till följd af synd? Voro de icke angelägna
att bli befriade från denna sin börda?
Men fariséerna, som fruktade att förlora sitt inflytande
öfver folket, sade i sina hjärtan: »Hvarför talar denne
sådana hädelser? Hvem kan förlåta synder, utan Gud
allena?»1
Då såg Jesus på dem med en blick, för hvilken de
ryggade tillbaka, och sade: »Hvarför tanken I ondt i edra
härtan? Ty hvilket är lättare, att säga: dina synder
förlåtas, eller att säga: stå upp och gå? Men på det att I mån
veta, att Människosonen har makt på jorden att förlåta
synder - då sade han till den lame: Stå upp, tag din
säng och gå hem.»2
Mannen, som på en bår blifvit buren till Jesus, reste
sig då upp på sina fötter med ungdomlig spänstighet och
styrka. Och strax tog han »sin säng och gick ut i allas
åsyn, så att alla blefvo bestörta och prisade Gud, sägande:
Sådant sågo vi aldrig.»3
Det fordrades ingenting mindre än skapande kraft för
att återställa hälsan hos denna fördärfvade kropp. Samma
röst, som gaf lif, åt människan, skapad af jordens stoft,
hade gifvit lif åt en döende, förlamad man. Och samma
kraft, som gaf lif åt kroppen, hade förnyat hjärtat. Han,
som vid skapelsen »sade, och det vardt,» som »bjöd och
det stod där,» hade genom sitt ord gifvit lif åt en själ,
1 Mark. 2* 7. * Matt. 9: 4-6. 3 Mark. 2: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
