- Project Runeberg -  I den store läkarens fotspår /
84

(1910) [MARC] Author: Ellen G. White
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själens botande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

»Lofva Herren, min själ,

och allt det i mig är, lof ve hans heliga namn.

Lofva Herren, min själ,

och förgät icke, hvad godt han har gjort,

han, som förlåter dig alla dina missgärningar

och helår alla dina brister,

han, som förlossar ditt lif från grafven . . .

så att du blifver ung på nytt såsom en örn.

Herren handlar i rättfärdighet

och skaffar rätt åt alla förtryckta . . .

Han handlar icke med oss efter våra synder

och vedergäller oss icke efter våra missgärningar . . .

Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen,

så förbarmar sig Herren öfver dem, som frukta honom.

Ty han vet, hvad for ett verk vi äro,

han tänker därpå, att vi äro stoft.»1

**Dill bu blifoa ljelbrägba?«
«Stå upp oclj gå.<*

»Vid fårporten i Jerusalem ligger en damm, som på
ebreiska äfven heter Betesda, med fem pelargångar. I
dessa låg en stor mängd sjuka, blinda, halta, förtvinade,
som väntade på att vattnet skulle röras.»2

Vissa tider råkade vattnet i denna damm i rörelse.
Detta ansågs vanligtvis bero på öfvernaturliga krafter, och
man trodde, att den, som först steg ned i dammen, sedan
vattnet blifvit upprördt, skulle blifva helbrägda, hvilken
sjukdom han än hade.

Hundratals sjuklingar uppehöllo sig på denna plats,
och när vattnet upprördes, rusade hela skaran fram,
därvid de starkare trampade under sina fötter män, kvinnor
och barn, som voro svagare. Många kunde icke ens komma
fram till dammen, och somliga, som lyckats nå fram, dogo
invid densamma. Man hade på platsen uppfört skjul, där
de sjuka kunde få skydd för dagens hetta och för nattens
köld. Många tillbragte sina nätter i dessa skjul, dag efter
dag släpande sig fram till randen af dammen i det fåfänga
hoppet att blifva botade.

Jesus var i Jerusalem. I det han ensam vandrade om-

Ps. 103: 1-14. 2 Joh. 5: 2, 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fotspar/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free