- Project Runeberg -  I den store läkarens fotspår /
189

(1910) [MARC] Author: Ellen G. White
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbete för nykterhetens främjande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

ställa Guds kraf. Ocli han framställer icke sina fordringar
på ett obestämdt sätt. Han har icke påbjudit någonting,
som icke är absolut nödvändigt för att bringa människan
i harmoni med honom. Vi böra hänvisa syndare till Guds
ideal för karaktären och leda dem till Kristus, genom
hvars nåd allena detta ideal kan uppnås.

Frälsaren påtog sig mänsklighetens skröpligheter och
lefde ett syndfritt lif, på det att människan icke skulle
behöfva frukta, att hon på grund af den mänskliga
naturens svaghet icke. skulle kunna vinna seger. Kristus kom
för att göra oss delaktiga af den gudomliga naturen, och
hans lif visar, att när det mänskliga förenas med det
gudomliga, öfvervinnes synden.

Frälsaren öfvervann f Or att visa människan, hur hon
kan öfvervinna. Kristus mötte alla satans frestelser med
Guds ord. Genom att förtrösta på Guds löften erhöll han
kraft att lyda Guds fordringar, så att frestaren icke kunde
vinna öfverhand. Hans svar på hvarje frestelse lydde:
»Det är skrifvet.» Utomordentligt stora och dyrbara löften
äro oss gifna, på det vi genom dem skulle »blifva
delaktiga af Guds natur, undkomna det i världen genom lusta
rådande fördärf vet».1

Uppmana den frestade att icke se på omständigheterna
eller på sin egen svaghet, ej heller på frestelsens kraft,
utan på Guds ords kraft, som äfven är vår kraft »Jag
gömmer ditt tal i mitt hjärta», säger psalmisten, »att jag
icke må synda mot dig. > »Hvad än människorna göra,
förblifver jag vid dina läppars ord.»2

Intala människorna mod. Bär dem fram för Gud i bön.
Många, som fallit för frestelsen, blygas öfver sina
misslyckade försök och mena, att det är lönlöst för dem att
nalkas Gud. Men denna tanke är ingifven af fienden. Om
de syndat och känna, att de icke kunna bedja, så säg dem,
att just då är det tid att göra det. De må blygas och
känna sig djupt förödmjukade, men när de bekänna sina

1 2 Petr. i: 4. 2 Ps. 119: ii, 17: 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:51:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fotspar/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free