Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ville följa de enskilda ekonomiska begreppens
lefnads-historia genom alla dess skilda epoker, så skulle man
finna, hur ofta de likt ormar bytit om skinn. Man skulle
lära känna, huru samma företeelse ofta har funnit en
annan beteckning och å andra sidan samma beteckning
användts på en annan företeelse. Nationalekonomien
är ingalunda den enda vetenskap, som vederfarits detta
öde. I kemien t. ex., som genomgått en synnerlig snabb
utveckling, har terminologien förändrats hvartannat
årtionde; den har städse måst rätta sig efter den
framåtskridande vetenskapens ståndpunkt och behof.
Marx har öfverändakastat den klassiska storborgerliga
ekonomiens terminologi, ej endast därför att den stred
emot den nya världsåskådning, som kommit till genombrott
hos honom, utan äfven emedan nationalekonomien hade
i användandet af sin egen terminologi gått inkonsekvent
tillväga. Särskildt gälde detta värdeteorien, och i
högre grad för Smith *) än Ricardo **). Om den
förvirring, som härskade och ännu härskar inom
vulgärekonomien, är naturligtvis här icke tal.
Ehuru Marx’ produktiva ande skapat en hel följd
af nya ekonomiska uttryck, så har han dock bibehållit
många gamla. Visserligen döljer sig inom det gamla
skalet en annan kärna, och båda hafva sammansmält
till en ny enhet. Hos ingen annan nationalekonom
påträffa vi denna skärpa och detta konsekventa
genomförande af terminologien. De ur de faktiska ekonomiska
förhållandena härledda begreppen hafva genom
mästerlig analys på det skarpaste begränsats i sin omkrets
samt på det noggrannaste bestämts beträffande sin
betydelse. Men uttryckets specifika bestämdhet, denna
*) Adam Smith, f. i Skottland 1728, död 1790. Med
anledning af arbetet “Om nationernas välstånd“ har han
erhållit tillnamnet “nationalekonomiens fader“.
**) David Ricardo, f. 1772 död 1823, var den främst©
bland dem, som i England utvecklade Smiths lära. Hans
förnämsta verk “Nationalekonomiens och beskattningens
grunder“ har haft ett afgörande inflytande på den s. k.
engelska frihandelsskolan. „
Ofvers. anm.
Fischer: Marx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
