- Project Runeberg -  Marx' värdeteori och den borgerliga nationalekonomien /
22

(1903) [MARC] Author: Paul Fischer Translator: Hinke Bergegren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så till vida som de skilda, härofvan anförda
perioderna framställa stadier i det mänskliga samhällets
ekonomiska utveckling, regleras därinom både
varuproduktionen och dess motsvarande bytesförhållanden af
särskilda lagar, som sins emellan likaledes bilda en
utvecklingskedja. Då den epok, som nämnes det
storborgerliga samhället, hvars grundval vi funnit vara det
kapitalistiska produktionssättet, är varuproduktionens
allra högst utbildade form, så äro också de lagar, som
härska i den, högst utbildade och af allmännaste
betydelse.

Ehuru vi således hafva dess klassiska form i det
nutida samhället framför oss, så är det dock
fördelaktigt för studiet af dess lagar att gå tillbaka till
tidigare, mera outvecklade men på samma gång mindre
invecklade former. Förståendet af ekonomiska
företeelser fordrar att där observera dem, hvarest vi kunna
komma öfver dem i den klaraste gestalt, minst bemängd
med främmande, oväsentliga företeelser; å andra sidan är
det fråga ^om att konstatera de fenomen, hvilka nutiden
uppvisar såsom det nödvändiga resultatet af en rad af
sammanhängande utvecklingsformer, hvilka tillhöra det
förflutna.

b). Vara och värde; bruksvärde och värde.

Ett föremål, som tillfredsställer ett eller annat
mänskligt behof, vare sig direkt såsom lifsmedel eller
indirekt såsom produktionsmedel, blir bruksföremål eller
egendom.

Härvid är det likgiltigt, om nyttan, som denna sak
gör, är inbillad eller ej. Att afgöra den frågan, skulle
t. o. m. kunna förorsaka en yrkesfilosof ansenligt
huf-vudbry. Men här i ekonomien är det ej fråga om att
bevisa i fall ett behof är förnuftigt eller oförnuftigt.
För suputen är hans bränvin, för bönesystern hennes
bönbok af en likaså otvifvelaktig nytta för dem, som
ett rikligt mål mat för en hungrande arbetslös. Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fpmarx/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free