Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kort sammanfattadt skall detta betyda, att varans
värde är resultanten af dess kostnads- och bruksvärde
samt resultatet af tvänne faktorers ömsesidiga inverkan,
af hvilka den ena utgör tillverkningskostnaderna, den
andra den motsedda nyttan. Det anmärkes mot Marx,
att han ej skulle hafva uppmärksammat denna senare
faktor.
Först och främst inbegripes i denna
värdebestämning ett vilkor: kommensurabiliteten icke mellan två
skilda varor, utan mellan två olika sidor hos en och
samma vara, nämligen mellan dess tillverkningskostnad
och dess nytta. Vi erfara, att mängden lifskraft, som
å ena sidan förbrukas, jämföres med den mängd lifskraft
som vinnes å den andra. Utan tvifvel. ”Under alla
förhållanden”, säger Marx, ”måste den arbetstid, som
behöfs för lifsmedlens producerande, intressera
människorna”; isynnerhet jämförd med produkten. Vidare är
det riktigt, om stillatigande antages, att den mängd af
lifskraft, som vinnes, öfverskjuter den, som är utgifven.
Ty i denna olikhet ligger hemligheten i hvarje hopande
af samhällelig rikedom, vilkoret för hvarje historiskt
framåtskridande alltsedan uråldriga tider, och den
tendensen har alltjämt förefunnits, att förstora afståndet
mellan båda mängderna genom att förminska
arbetsförbrukningen. Men detta är fakta som vi påträffa i
alla samhällstillstånd; dessa ensamma förklara hvarken
värdets tillvaro, eller kunna lämna materialet till
värdebestämningen. Vi behöfva blott närmare betrakta
förhållandena, för att upptäcka den fullständiga
orimligheten i ofvan nämda värdedefinition. En vara kostar
en bestämd mängd lifskraft, den erbjuder en större
mängd lifskraft, men dess värde är hvarken det ena
eller andra, utan skall vara ett slags bastard, om hvilken
man icke vet, hur den kommer till stånd. Vi hafva
redan i afdelning II sett, att man aldrig kan komma
en varas värde på spåret, om man betraktar den i och
för sig. Att hafva värde, således att vara en vara, är
just ingen inneboende egenskap hos en vara. Ett ting
kan blott vara en vara, emedan ett annat ting äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
