Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvidgning af den centrala konungamakten på bekostnad af
landskapens demokrati. De nya uppgifterna, framför
allt beträffande den inre friden samt härväsendet,
föranleda en kunglig lagstiftning, hvilken efter hand
utsträckes till alla ting, som ej förut »i lag satte och
gömde äro»[1] och ej angå den allmänna rätten. I
sammanhang härmed utvecklas den kungliga domsrätten till
en institution vid sidan och ofvan om det gamla
rättsväsendet. Långt mera betydelsefulla för författningen voro
dock tvänne andra nyheter, som under denna tid
tillkomma, nämligen valrikets införande och uppkomsten af
rådet. Båda dessa instutioner äro uppvuxna af samma
rot, den nya ståndsbildningen; och liksom den hota de att
fullständigt omforma författningens gamla byggnad. De
politiska författningarna äro städse en reflex af samhällets
sociala organisation i stånd och klasser. Hvarje
djupare gående förändring uti den senare föranleder
alltid den offentliga rättens och statsväsendets
ombildning till harmoni med densamma.
I Sverige uppväxte samtidigt en andlig och en
världslig aristokrati, den förra ett verk af den kristna
kyrkans organisation, den senare en frukt af samhällets
egen utveckling, påskyndad visserligen af
krigsväsendets liktidigt inträffande nydaning (ryttartjänst). Till
en början äro dessa nya element konungamaktens
stöd i kampen mot landens partikularism och
folkdemokratien, men snart vända de sig mot den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
