Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den renhet, hvarmed den återspeglar de stora sociala
uppgifter, som kulturen förelägger människorna i
samhället. Att styra och värna land och folk, att utöfva
och främja bildning och vetenskap, att leda och
utföra arbetet i näringarnas tjänst — det har varit
kulturarbetets uppgifter i alla tider. Hvad som skiftar
med dessa är nämnda uppgifters fördelning på skilda
händer och människornas däraf följande gruppering i
stånd och klasser. Under medeltiden och ännu långt
fram i nyare tid äger full motsvarighet rum mellan
de förra och de senare. Stånden uppbära hvar sin
del af kulturarbetet. Men ingenstädes har detta så
rent kommit till uttryck i författningen som i Sverige,
i det att folkrepresentationen här blef en så vidt
möjligt trogen afbild af bådadera.
Under denna tid vidgas äfven ständernas
kompetens, så att de allt mer komma att intaga den plats,
som representationen bör äga uti ett konstitutionelt
statsskick. Detta sker därigenom, att lagstiftning och
beskattning, som enligt landslagen tillkommo
menigheterna i landskapen, nu öfverflyttas på riksdagen. Det
sista provinsmötet hölls, såsom ofvan är nämdt, 1678;
redan 1660 hade de blifvit förbjudna. Härmed hade
riksrepresentationen fullständigt segrat öfver de gamla
landskapstingen samt blifvit det enda organ, hvarigenom
folket skulle dela makten med konungen. Men ännu
fattades det mycket, innan den nya institutionen
förmådde rätt fylla sin plats som den andre makthafvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
