Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i riket. Fyrdelningen försvårade gemensamma beslut
och ännu fans ingen fast norm för, huru därvid skulle
tillgå. Af samma orsak, men kanske ännu mer i följd
af de olika ståndsprivilegierna beviljades skatter icke
gemensamt utan af hvarje stånd för sig. Slutligen
berodde ständernas sammankallande på konungens
förgodtfinnande.
Likväl utveckla sig förhållandena hastigt. En
jämförelse mellan Regeringsformen af 1634 och
Additamentet till densamma af 1660 visar, huru snabbt
ständernas inflytande växte. Uti det senare bestämmes,
att riksdag bör hållas minst hvart tredje år; äfven
principen om rådets-regeringens ansvarighet inför
ständerna uttalas däri.
Men samtidigt växte äfven rådets makt och
inflytande. Genom inrättandet af de fem höga
riksämbetena kom det att bilda en verklig regering.
Omständigheterna gjorde, att rådet måste under lång tid
och kritiska förhållanden på egen hand föra styrelsen
(efter Gustaf Adolfs död 1632—1644 och senare efter
Carl X Gustafs 1660—1672). Med stor heder utförde
det äfven detta värf under den förra perioden, då Axel
Oxenstjerna ledde rådslagen (1632—1644). Naturligt är
emellertid, att härunder anspråken växte. Huru rådet
själft fattade sin ställning vid denna tid framgår ganska
tydligt af de bekanta orden, att »ett ordentligt
regemente vore, där konungen sin höghet, rådet sin
myndighet och ständerna deras skälige rätt och frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
