Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den tjusningskraft, han utöfvade på sitt folk,
förhindrade detta. Men knappt hade han 1718 stupat
utanför Fredrikshall, innan den tillbakaträngda och
däröfver uppbragta folkmakten reser sig och med den
största enstämmighet bryter ned det regeringssystem,
den s. k. suveräniteten, som utan ständernas
medgifvande påförts landet. Men liksom tvänne lika vikter,
som blifvit starkt bragta ur jämviktsläget, icke genast
återtaga detta utan slå öfver till den motsatta sidan
och så röra sig fram och åter, så äfven här. Man
stannade icke vid att afskaffa enväldet och återställa
den forna jämvikten mellan konung och folk utan gick
fastmer till den motsatta ytterligheten. Från det
ensidiga konungaväldet gick man öfver till ett lika
ensidigt Ständervälde. Regeringsformerna af 1719 och
1720 samt Riksdagsordningen af 1723 förlade hela
makten till ständerna; konungen blef endast en
lekdocka uti riksdagsmajoritetens hand och en
statsdekoration. Detta är Sveriges parlamentariska
konungadöme, ett af konungavärdigheten maskeradt
ständervälde.
Den exekutiva makten råkade nu i fullständigt
beroende af den lagstiftande, som därvid blir själf
regerande. En regerande riksdag — det är i två
ord den nya författningens innebörd. Rikets styrelse
handhafves af ständerna dels direkt genom utskott, af
hvilka det »Sekreta» var det förnämsta, och mellan
riksdagarne genom kommissioner, dels indirekt genom rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
