Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uti rådet afgöras ärendena genom votering, hvarvid
konungen endast har två röster och utslagsrösten.
Men rådet ansvarar inför ständerna och dess
medlemmar tillsättas äfven af dem, ehuru utnämningen
formelt sker genom konungen. Huru långt riksdagens
ingripande på statslifvets alla områden kunde gå,
bevisas bäst däraf, att såväl ämbetstillsättningar som
domstolsutslag kunde dragas inför ständerna och deras
utskott för att af dem granskas och upphäfvas.
En annan egendomlighet för denna tid är det
utbildade partiväsen, som på en gång uppstår, och
hvars kamp om makten fyller några af de mörkaste
bladen uti dess historia.
Partierna voro tvenne, bärande de intetsägande
namnen, Hattar och Mössor, samt innehade makten
skiftesvis. Ursprungligen voro de rena
meningspartier, förfäktande skilda åsigter i afseende på utrikes
politiken samt den ekonomiska regim, som borde
följas. Redan längre tillbaka i tiden
(förmyndarstyrelsen 1660—1672) hade olika meningar rörande
utrikes politiken gjort sig gällande. Detta återkom med
fördubblad styrka efter det stora nederlag, som det
svenska väldet lidit under Karl XII, och som beseglats
med hans fall. Hattarne ville fortast möjligt taga hämd på
Ryssland och återställa stormaktstidens Sverige;
Mössorna önskade bevara freden och höllo därför på ett
vänskapligt förhållande till grannländerna. På den inre
politikens område stodo meningarna ej mindre skarpt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
