Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statshvälfningen nu mot då. Medan man i förra fallet
störtade sig från en ytterlighet till en annan, är det just
ytterligheterna, som man nu vill undvika. Man hade
funnit, att friheten, d. v. s. en ensidig folkmakt, är ej
mindre vådlig än ett kungligt envälde. Att »noggrannt
beräkna» och »sorgfälligt väga» mot hvarandra de
båda »konstitutionella makterna», konung och ständer,
framhålles därför om och omigen som rättesnöret för
författningsarbetet Härvid tager man ur den rika
förrådskammare af äldre författningsurkunder, som stod
till buds, än ett stadgande rörande konungens höghet
och makt, än ett om ständernas, men afpassar dem
till inbördes samklang, eller skrifver nya efter de
erfarenheter, som man senast upplefvat. Med
återställande af jämvikten mellan konung och folk återställes
ock författningen på sin urgamla grund. Med all rätt
kan därför Konstitutionsutskottet säga: »Utskottet
föreslår ej stora och lysande förändringar i vår
statsförfattnings åldriga grundformer». Det endast återför
densamma till dess urtyp, den dualistiska
författningen uti den enhetliga staten, som den senast
under Gustaf II Adolf ägde och sedan förlorade, men i en
rikare och fullkomligare gestalt samt utan de brister,
som tidigare vidlådde densamma. Det är därigenom
som den nya författningen blir så att säga facit af
det svenska folkets hela författningshistoria. 1809 års
Regeringsform är den mogna frukten af ett årtusendes
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
