Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noggrannhet har man i § 90 förebyggt, att ständerna
skulle på något sitt blanda sig uti styrelsens åtgärder
och ämbetenas besättande; och enligt § 105 äro
diplomatiska ärenden och kommandomål undandragna äfven
deras granskningsrätt utom i det, som rörer allmänt
kända och af konstitutionsutskottet uppgifna händelser.
De bedröfliga erfarenheter, som under ständerväldets
tid gjordes rörande riksdagens och dess utskotts sätt
att ingripa uti förvaltningen, tillsätta ämbetena och
handhafva den utrikes politiken, föranledde dessa
ärendens förläggande helt under konungen och hans
ansvarige rådgifvare.
Däremot är konungens styrande makt beroende
af riksdagens beslut i afseende på de flesta åtgärder,
med hvilka är förenad en utgift. Han är bunden af
den uppställda riksstaten i afseende på både utgifter
och inkomster, får icke öfverskrida den och icke
omflytta dess poster. Endast om besparingar uppstå, i
det att utgifterna blifvit mindre än beräknadt varit, får
konungen medel till sitt förfogande, öfver hvilka han
kan inom vissa gränser fritt råda och sålunda ock med
dem vidtaga anstalter efter eget skön. Redan vid
uppgörande af statsregleringen 1809/10 bestämdes sålunda,
att konungen äger att fritt disponera öfver
besparingarna inom de åtta då uppgjorda hufvudtitlarna, men
visserligen blott till ändamål inom samma hufvudtitel,
å hvars stat besparingen uppkommit. Slutligen stå till
konungens förfogande de s. k. kreditiven (RF. § 63)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
