Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att tillgripa i utomordentliga fall (krig eller annat),
men med iakttagande af särskilda formaliteter.
Med dessa begränsningar, formella och
materiella, äger konungen ensam den styrande makten i
riket, med ett enda undantag, till hvilket vi senare
komma. Till sist må tilläggas, att konungen ensam
promulgerar alla statsmaktens beslut, icke blott sina
egna och de i samråd med riksdagen fattade utan
jämväl de af den senare enbart gjorda besluten.
Däremot sanktionerar han icke alla af riksdagen
antagna lagar och beslut, hvarom mera i det följande.
Nära besläktad med konungens styrande makt
är hans lagstiftande. Visserligen äger han i afseende
på stiftande och förändring af grundlag, allmän civil
och kriminal lag samt kyrkolag hvarken större eller
mindre makt än ständerna. Här råder full
likställighet mellan konung och riksdag både i afseende på
initiativ och veto och till och med sanktion, i det att
en af konungen föreslagen och af riksdagen antagen lag
icke behöfver vidare sanktion, ehuru konungen, såsom
nyss nämndes, promulgerar densamma. Icke heller
har konungen i Sverige någon som helst
provisorisk lagstiftning. Tillsammans med Högsta
domstolen kan han på förfrågan om lagens rätta mening, då
riksdagen ej är samlad, gifva en lagtolkning, hvilken
dock ständerna vid följande riksdag utan vidare kunna
upphäfva. Däremot äger den svenske konungen en
vidt räckande s. k. ekonomisk lagstiftning, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
