Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfällda utskott, ett konstitutionsutskott för
grundlagsfrågor, ett statsutskott för statsregleringen, ett
bevillningsutskott för bevillningsfrågor, ett
lagutskott för lagärenden, ett bankoutskott för
bankärenden samt ett besvärs- och ekonomiutskott för
öfriga ärenden. Utom uti dessa utskott förhandlades
stånden emellan genom tillfälliga »deputationer». För
ett riksdagsbeslut fordrades i grundlagsfrågor alla fyra
ståndens bifall, eljest mestadels blott tre stånds.
Ärenden rörande statsregleringen, bevillningarna, banken
och riksgäldskontoret afgjordes, därest stånden ej därom
kunde enas, uti förstärkt statsutskott med enkel
majoritet. Äfven andra frågor kunde på detta sätt afgöras,
en sak som dock vållade ständiga slitningar. Trots
fyrdelningen var sålunda sörjdt för, att ständerna kunde
uppträda och verka som enhetlig makt
Utmärkande för Sveriges författning är, att icke
blott konungen utan äfven riksdagen äger vissa
områden, där den utöfvar ensam såväl den styrande
makten som en själfständig lagstiftningsrätt. Detta är
fallet beträffande Riksbanken, som ända sedan 1668
varit ständernas bank, samt Riksgäldskontoret, som
allt ifrån 1789 förvaltar rikets gäld. Och liksom
riksdagen styr dessa verk genom sina förtroendemän,
riksbanks- och riksgäldsfullmäktige, så stiftar den ock
ensam lag för dem, hvilket oafsedt den föga
innehållsrika lagen af 1830 fortfarit ända till nutiden (1897).
Denna riksdagens envåldsmakt öfver statsskuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
