Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhandlingar (från 1860), dels i följd af de årliga riksdagarne
(från 1866). I dess ställe har utbildat sig den seden,
att konstitutionsutskottet eller i form af reservation
någon dess medlem för riksdagen anmäler åtgärder, som
synts olagliga, vanligen rena bagateller, hvaraf följden
endast blir en s. k. dechargedebatt.
Men utom denna garanti för författningens
upprätthållande samt allmän frihet och trygghet omtalar
RF. ännu en annan, nämligen tryckfriheten. I andra
länders författningar betraktas yttrande- och
pressfriheten vanligen från individens ståndpunkt allenast
såsom en hans fri- och rättighet. Uti den svenska
regeringsformens habeas-corpusakt (§ 16), direkt tagen
från den gamla konungaeden, talas intet härom.
Däremot stadgas i en särskild paragraf (§ 86) om
tryckfriheten såsom ett moment i författningen, något som
ock fått sitt uttryck däruti, att tryckfrihetsförordningen
är en af grundlagarne. Om och omigen framhäfdes
det ock 1809 af författningens skapare, att
tryckfriheten är en af de yppersta garantier för det nya
statsskicket icke blott såsom ett värn för medborgarnes
fri- och rättigheter utan framför allt såsom ett medel att
öfvervaka styrelsen samt att enligt »nationalviljan» bestämma
statsviljan hos de båda fysiska bärarne utaf densamma,
konung och riksdag. Därför bestämmes uti nämnda
paragraf 86 tryckfriheten såsom hvarje svensk mans rätt
icke blott att utan några af den offentliga makten i
förväg lagda hinder utgifva skrifter samt därför endast inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
