Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
laga domstol ansvara, utan också att af trycket utgifva
alla offentliga handlingar och protokoll af hvad
slag som helst, undantagandes de i statsrådet,
riksbanken och riksgäldskontoret förda, som
böra hemliga hållas, och som granskas endast af
riksdagen. En så beskaffad tryckfrihet, först införd 1766,
men sedan inskränkt och upphäfd, är en af hörnstenarna
uti den byggnad, som 1809 års män lade. Den
fulla offentlighetens ljus är frihetens bästa värn och
den fria yttranderätten det säkraste medlet att
öfvervaka styrelsen. Uti ingen författning är detta klarare
insedt och starkare uttaladt än uti den svenska. Att
det fria ordet i pressen äger ej blott dessa ljusa
sidor utan äfven mörka skuggsidor, kommande från
dess tjänst hos partisyften, hade man vid den tiden
ännu föga erfarenhet om.
Den främsta utaf alla garantier för den nya
författningens bestånd samt medborgarnes fri- och
rättigheter ligger likväl uti denna själf och dess
egendomliga byggnad. Makten ligger icke odelad i en
hand. Det gifves två makthafvare, som ömsesidigt
begränsa hvarann, och mellan hvilka statsmaktens
utöfning är så fördelad, att väld och våld därigenom
omöjliggöres. Detta är själfva grundtanken uti 1809
års verk, såsom äfven dess upphofsmän starkt
framhöllo. Vi återkomma emellertid nedan därtill.
Här återstår blott att tillägga, att ändring af
författningen och öfver hufvud grundlagsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
