Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkrepresentationens yttre utseende innebär denna reform en
väldig omgestaltning. I verkligheten är den dock
icke så stor, vida mindre än man vanligen
föreställer sig, i det att samma sociala element om ock i
annan inbördes proportion alltjämt representera det
svenska folket. Bönderna äro nu starkast företrädda;
omkring 100 sådana sitta uti andra kammaren.
Riksdagen har sålunda till sin sammansättning i hög grad
demokratiserats. Det är i grunden allt. För den
vulgära åskådningen emellertid, hvilken ser knappt annat
af författningen än det, som rör dagens politiska
sträfvanden och önskningar, däribland främst representation
och rösträtt, framstår representationsförändringen af
1866 som en fullständig omstöpning af Sveriges
författning, medan sanningen är, att den omedelbart
knappt berör densamma. Rättsligen har
förhållandet mellan de båda makthafvarne, konung och folk, icke
därigenom undergått någon som helst förändring; och
tack vare de båda kamrarnes likställighet synes äfven
en faktisk rubbning uti författningens grundlag af
denna orsak förebyggd. Ty representationens delning
på fullt likställda och dock olika afdelningar är, såsom
vi få tillfälle att framdeles ytterligare utveckla, en af
grundpelarne i den författningstyp, som i Sverige
kommit till utveckling.
Den första kammaren är ock den nya RO:s
yppersta verk, i typologiskt afseende öfverlägsen
flertalet för att ej säga alla andra öfre kamrar. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
