Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad åter den dualism beträffar, som faktiskt
förefinnes i det svenska statslifvet, så gäller den icke
staten och sålunda icke heller statsmakten eller
statsviljan — utan författningen d. v. s. den
rättsordning, enligt hvilken statsviljan bildas och statsmakten
utöfvas. Statsviljan och statsmakten äro enhetliga och
odelbara som staten själf. För den senares enhet
fordras nämligen icke, såsom den tyska teorien lär,
antingen en suverän monark eller ett suveränt folk, utan
allenast ett lefvande medvetande om denna enhet.
Men därmed förliker sig väl, att de institutioner eller
rättspersoner, som bilda statsviljan och utöfva
statsmakten, äro två, Kungl. Majestät och riksdagen. Detta
är för öfrigt intet för Sveriges författning
egendomligt. Det äger rum uti hvarje konstitutionel monarki,
ehuru de statsvetenskapliga teorierna ännu ej vilja
erkänna det. Däremot är den ordning, uti hvilken den
ene och den andre äro kallade att bilda statsviljan,
helt olika i Sverige och uti de nämnda monarkierna.
Den påminner i hög grad, såsom vi framdeles få
tillfälle att se, om den maktfördelning, som äger rum
uti Förenta Staternas författning. Men lika litet som
denna är en medeltida författning, lika litet är det
fallet med Sveriges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
