- Project Runeberg -  Sveriges författning och den moderna parlamentarismen /
86

(1904) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(för öfrigt en mycket dålig grund) uti åkerbruks- och
handelsstater, efter tiden och den allmänna
kulturståndpunkten uti den orientaliska, den
grekisk-romerska, den medeltida och nyare tidens statsväsen, efter
deras karakter af enkla eller sammansatta stater o. s. v.
Alla dessa indelningar gälla emellertid staten som
inbegreppet af både stat och samhälle, men alls icke
statsformen i betydelse af författningen. Bästa beviset
härför är, att den senare kan vara en och samma uti
statsväsen af mycket olika natur.

Håller man sig åter strängt till författningen som
indelningsgrund, så blir saken ej så svår. Detta är
äfven det enda rationella, ty författningen berör vida
mer än något annat statens väsen. Statens väsen
ligger nämligen uti »herravälde», hvilket omedelbart
yttrar sig uti en statsvilja och en statsmakt.
Författningen är åter den rättsordning, enligt
hvilken statsviljan bildas och statsmakten i första
hand utöfvas.
Därför sådan som författningen är,
sådan är ock statsformen. Närmare bestämdt förhåller
sig detta så. Statsviljan bildas icke af sig själf utan
af vissa därtill bestämda personer eller organ. Detta
kan åter ske på mer än ett sätt, allt efter som nämnda
personer eller organ äro en eller flera samt så eller
så beskaffade. Af dessa olikheter följa de olika
statsformerna. Redan Aristoteles, statslärans grundläggare
och stormästare för alla tider, har klart insett detta
och därefter indelat statsformerna uti monarki,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 20 20:02:08 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fpsvforf/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free