Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aristokrati och demokrati. Därtill fogade han ännu en
indelning, hvarigenom hvar och en af de nämnda
statsformerna sönderfaller i två underarter, beroende af
huruvida våldet utöfvas till den styrandes förmån
allenast eller till allas och det helas. Vid sidan om dessa
enkla former erkände han dessutom tillvaron af
blandningsformer.
Grundtanken uti dessa indelningar af
statsformerna gäller idag, lika väl som då den uttalades.
Endast den konkreta tillämpningen däraf är en annan
och alltså de särskilda statsskicken delvis andra.
Aristokratien förekommer icke mer; monarkien däremot
framträder i flera olika gestalter, okända på Aristoteles’
tid; vidare var det representativa systemet för antiken
främmande; slutligen råda stora skiljaktigheter mellan
den forntida statens och den nuvarandes hela väsen.
Men alla dessa olikheter till trots kunna vi alltjämt
begagna oss af samma tankegång ehuru med vissa
modifikationer.
Vi tala sålunda icke om en, några och alla
såsom bildare af statsviljan, ty vi tänka icke på de
fysiska personerna härvid utan på de institutioner, som
i dem förkroppsligas. Monarken t. ex. är icke
konungen personligen utan Kungl. Maj:t, ett statsorgan
alltså. Af samma grund synes oss den andra
aristoteliska indelningen — efter syftet för statsmakten, om
till den styrandes eller allas bästa — öfverflödig,
så själfklar tyckes den satsen vara, att statsmakten skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
