Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att sekreteraren, som kontrasignerar beslutet och
därmed betygar dess formella riktighet, vore lika mycket
delaktig i statsviljan som statschefen eller ministern
eller parlamentet, som bestämmer dess innehåll.
Sådant är orimligt. Blott den eller de, som på en
gång formelt och reelt bestämma statsviljan,
böra komma i betraktande vid en indelning af
statsformerna efter sättet för statsviljans bildande.
I.
De moderna statsformerna.
För den omedelbara uppfattningen synas de
moderna statsformerna kunna uppdelas efter statschefen i
de två hufvudslagen: monarki och republik. Det är
äfven den indelning, som alltifrån Machiavelli varit
den vanligaste, intill dess den lärda forskningen tog
fatt i statsläran med början af 19:de seklet. Därefter
hafva indelningar varierat i det oändliga, tills i våra
dagar åter samma populära åskådning kommit till
heders i Tyskland. Det är den formelt juridiska
uppfattningen af stat och statsformer, som föranledt
Jellinek och andre att stanna vid denna indelning.
Vi hafva redan ofvan uttalat en afvikande mening
rörande den andel i statsviljans bestämmande, som är
afgörande för statsformen. Det är ej nog, att denna
andel är af blott formel natur, den bör därjämte vara
fullt reel, eljest är den för ringa för att ge namn och
karakter åt det hela. E majori parte fit denominatio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fpsvforf/0100.html
