- Project Runeberg -  Sveriges författning och den moderna parlamentarismen /
91

(1904) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En underskrift, som formelt kräfves för statsviljans
fullbordande, men som absolut intet inverkar på dess
innehåll, kan icke karakterisera statsformen. Det
engelska statsskicket är väl historiskt och till namnet
en monarki men i verkligheten ett parlamentsvälde och
bör därefter grupperas.

Det är ett misstag att för bestämmande af
statsformen lägga så stor vikt vid statschefen, som härvid
sker. Huruvida denne är en ärftlig monark eller en
genom val utsedd president och i följd däraf för sina
gerningar oansvarig eller ansvarig, betyder oändligen mycket
i socialt afseende och stundom äfven i politiskt liksom
beträffande ministären m. m. Men sättet för
statsviljans bildande är ej häraf beroende. Jellineks försök
att finna ett sådant beroende är fullständigt förfeladt[1].
Mellan ordningen för statschefens kreation och hans
däraf följande rättsställning samt statsviljans bildande
finnes omedelbart hvarken logiskt eller faktiskt något
samband. Därför måste indelningen uti monarki och
republik, huru tilltalande den i första ögonblicket


[1] Den motsats, hvarpå Jellinek stöder sin uppfattning,
motsatsen mellan en »fysisk individuel vilja» och en »juridisk
kollektiv-vilja» (Allgem. Staatslehre, 609 & 628), utgör icke en verklig motsats
och är icke heller uttömmande som grund för indelning af
statsformerna. Monarkens vilja uti den konstitutionella staten är, ehuru
individuel, icke fysisk utan juridisk vilja, något som får sitt uttryck
i motsättningen mellan konungen personligen och Kungl. Maj:t eller
Kronan (d. v. s. konungen i statsrådet). Å andra sidan är
presidentens vilja i Förenta Staterna lika individuel som en monarks och
därtill ofta långt mer bestämmande statsviljan än dennes. Vidare är
att märka, att monark och representation oftast samverka för bildande
af statsviljan, där de icke som i Sverige stundom hvar för sig bilda den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:52:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fpsvforf/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free