Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmark. Visserligen närmar sig Belgiens författning
mycket det parlamentariska konungadömet men ännu
torde den konstitutionella monarkiens grunddrag
återfinnas äfven där. De äro i detta fallet, att konung
och representation äro fullt likvärdiga som statsorgan,
ehuru med olika funktioner. Statsviljan bildas
mestadels af båda gemensamt men utförandet utaf
densamma ligger helt och hållet hos monarken eller hans
ministrar. Desse äro visserligen alltjämt monarkens
fritt valde män; likväl intaga de här en långt
själfständigare ställning än uti det förra slaget af monarki.
De öfvervaka och leda monarkens handlingar med
hänsyn till folkrepresentationens önskningar lika mycket
som de af honom ledas och sättas i rörelse. De
utöfva ock själfständigt en del af regeringsmakten.
Hufvudsaken är emellertid uti denna monarki, att
folkrepresentationen icke blott formelt utan äfven reelt i
hög grad bestämmer statsviljan. Dualismen uti
författningen är sålunda fullt genomförd, ehuru
monarken alltjämt har den exekutiva makten i sin hand.
Sanktionen af lagar och förordningar tillkommer
därför honom ensam. Denna art af konstitutionel
monarki är emellertid vida mera labil än den förra. Den
står när som helst på språng att öfvergå till en
demokratisk statsform.
Den tredje typen bland moderna statsformer är
den demokratiska eller, såsom jag hellre vill kalla
densamma, den parlamentariska. Hittills har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
