Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
må det gerna kallas och anses som »den rätte
suveränen», blott man ej därmed förbinder oriktiga
föreställningar om dess verkliga roll i detta fall[1].
Emellertid är den ordning, som råder med
afseende på de omedelbara statsorganen, statschefen och
representationen, samt hvarderas andel i statsviljans
bildande mycket olika uti de särskilda till denna grupp
hörande staterna. Äfven det medelbara, dessa
underordnade organ, som handhafver statsviljans utförande,
(statsrådet, ministären, regeringskollegiet) innehar en
mycket olika ställning. På grund häraf sönderfaller
den parlamentariska typen uti trenne skarpt skilda
underarter. Dessa äro: den enhetliga parlamentarismen
(den engelska), den dualistiska parlamentarismen (den
svensk-amerikanska) samt den blandade
parlamentarismen eller hvad man nu vill kalla den schweiziska.
Omöjligt är ej att i framtiden ännu andra former af
demokrati kunna uppstå — den omedelbara antika och
utskottsvälde såsom det forna svenska. Tecken till
både det ena och det andra saknas dess värre ej.
Men tills vidare äro de tre nämnda slagen de enda,
med hvilka vi hafva att sysselsätta oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
