Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkupplysningen å ena sidan, det representativa systemet
å andra föra med inre nödvändighet till demokratiska
styrelseformer. Folket känner sig allt mer som den
rätte suveränen, och i samma mån detta sker, fordrar
det, att dess organ, representationen, blir statslifvets
drifvande kraft Och så får furstesuveräniteten vika
för folksuveräniteten.
Men om sålunda kedjan, som leder från envälde
till konstitutionalism och från denna till
parlamentarism är enkel och enhetlig, så är icke resultatet
d. v. s. det parlamentariska statsskicket själft ett och
samma eller dess former öfvergående i hvarandra.
Kommen till slutpunkten delar sig utvecklingen i
parallela linjer, gifvande till resultat olika typer af
parlamentarism utan öfvergång den ena i den andra.
Detta är hvarken logiskt eller historiskt något
märkvärdigt. Öfverallt i människans värld liksom i
naturen påträffar man skilda medel och utvägar för att nå
samma mål. Sålunda för att nämna ett par exempel
finnas ej två länder, hvilkas domstolsväsende och
förvaltning äro lika inrättade, ej heller två representationer,
som hafva samma arbetsordning eller utskottsinrättning.
På enahanda sätt förhåller det sig med det
parlamentariska statsskicket i dess olika former, den engelska
och den svensk-amerikanska samt den schweiziska.
Dessa utgöra hvar för sig skilda utvägar att
förverkliga folksuveräniteten, om ock i ganska olika
omfattning. De äro sålunda icke inbördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
