Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklingsformer, den ena af den andra, utan fullt själfständiga
och af hvarandra oberoende typer. Detta är
visserligen icke allmänt insedt, allra minst i vårt eget kära
land. Tvärtom betraktas de ofta som afläggare den
ena af den andra, i alla händelser utan klar
insikt om deras stora olikheter. I Sverige veta vi ej
af, att vi äga en parlamentarisk författning, och svärma
därför för den engelska parlamentarismen, såsom vore
det den, mot hvilken utvecklingen för oss. I
Frankrike har man i författningen af 1875 velat hopa på
hvarandra olika slag af parlamentarism, den engelska
och den amerikanska, oaktadt dessa båda typer äro
mera olika än republik och monarki, såsom en
författare träffande anmärkt[1].
En naturlig följd af det nu antydda förhållandet
mellan de tre hufvudtyperna af nutida författningar
är, att dessa sällan äro fullt rena och oblandade. En
yngre utvecklingsform innehåller drag af den
föregående äldre; stundom tränga ock institutioner
tillhörande de demokratiska typerna som förebud in uti det
konstitutionella konungadömet. Ett synnerligen
märkligt exempel på både det ena och det andra
erbjuder Belgien, om hvilket man ej rätt vet, hvarthän man
skall föra dess statsskick, till den konstitutionella eller
till den parlamentariska monarkien. Men liknande
förekommer mångenstädes, om ock i mindre
omfattning. Så t ex. uti Englands statsväsen beträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
