Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter växer författningen plötsligen fram under stridens
larm såsom ett i allo fullfärdigt uttryck för
folksuveräniteten. Likväl står äfven Förenta Staternas
författning i nära andlig släktskap med den konstitutionella
monarkien. Ty när de engelska kolonierna gingo att
1778 och 1787 upprätta en stat och en författning,
fanns blott ett statsväsen, som de närmare kände och
kunde följa — Englands konstitutionella monarki. Så
egendomligt det kan synas, är det ock denna, som
stått som förebild för Washington, Hamilton och
alla de andra statsgrundläggarne. Men visserligen ha
de följt den så, som den omedelbart tedde sig för
deras ögon, och såsom den af Blackstone och kanske
ännu mer af Montesquieu framställdes.
Konungamakten tycktes då ännu vara en själfständig makt i staten;
likaså framstod öfverhuset som i det stora hela
likvärdigt med det undre huset. Blackstones trilogi
King, Commons and Lords såsom de tre
maktfaktorerna i Englands statslif syntes fullt reell. Kabinettet,
som icke omtalas uti Common Law eller äger någon
slags officiel existens, förblef fullständigt obeaktadt.
Vi, som sett den följande utvecklingen och i dess
ljus betrakta det förflutna, veta väl, att denna jämvikt
mellan konungamakt och parlament och inom detta
mellan öfver- och underhus redan vid den tiden var
blott skenbar. Men dåtidens amerikaner sågo ej det.
Därför efterbildade de, naturligen med nödiga
modifikationer, denna engelska författning. I stället för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
