Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företeelser, höra, som man häraf kan förstå, ej till detta
system. I öfrigt råda vissa olikheter mellan den
amerikanska och den svenska varianten i detta fall,
beroende framför allt på skiljaktigheter i fråga om statschefen.
I Amerika bär denne ansvaret, därför äga ministrarne
intet sådant inför representationen. I Sverige åter, där
monarken är oansvarig, måste statsråden svara för
honom. Men denna olikhet stör ej öfverensstämmelsen
i stort och beträffande ministärens hufvudsakliga
uppgift såsom regeringsorgan.
Slutligen kan anföras såsom ett för denna
författningstyp karakteristiskt kännetecken — det starkt
utvecklade utskottsväsendet. I Sverige
utbildades detta under ständerväldets period (1719—1772)
och fastslås i enskildheter uti 1810 års
riksdagsordning liksom i den nu gällande af 1866. Förenta
Staternas författning innehåller ej ett ord härom, men från
början af 1800-talet växer det af sig själft fram och har nu
nått en ofantlig utveckling. Ursprungligen tillkomna
för att bereda ärendena, öfvertaga utskotten efter hand
ledningen af representationens beslut samt handhafva
den konstitutionella kontrollen. Med den ställning,
som representationen intager uti dessa författningar,
är det så godt som nödvändigt, att den organiseras
för utöfningen af sin stora makt. Denna organisation
är utskottsväsendet och i Förenta Staterna äfven
talmansinstitutionen, som i representanternas hus nått en
utomordentlig betydelse i förevarande afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
