Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en politik, som denne icke gillar. Icke heller kan
kongressen genom skrifvelser påtvinga regeringen
uppdrag att utföra eller anvisningar att följa. Endast i
fråga om utrikes angelägenheter samt de högre
ämbetenas besättande äger kongressen genom senaten
direkt inflytande på den styrande makten. Naturligen
utöfvar den vidare en noggrann kontroll öfver
räkenskaper och förvaltning, men ingen
protokollsgranskning förekommer. Slutligen har kongressen makten
att ställa presidenten själf till ansvar, i det att
representanternas hus anklagar inför senaten som domare
— en makt, som dock endast genom sin återverkan
på författningens öfriga delar, särskildt ministärens
ställning, har betydelse. I och för sig och som
rättsmedel kan den förliknas vid en hundra-tons-kanon,
hvilken för sin ohandterlighet aldrig kommer till
användning, säger Bryce[1]. Den enda gång, man
försökt detta medel (mot Johnson 1868), blef det också
utan verkan, i det att den behöfliga majoriteten för
fällande icke uppnåddes.
För att utföra nu angifna funktioner hafva
husen hvartdera för sig organiserat sig uti utskott[2].
Dessa utskott äro ofantligt talrika — i
representanternas hus f. n. några och femtio, i senaten några
och fyrtio — och ha faktiskt öfvertagit största delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
