Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdagen att gifva medlen därtill samt öfvervaka det och
tillsammans med honom bestämma grunderna därför.
Huru grundlagsstiftarne själfve tänkte sig
rollernas fördelning framgår med all tydlighet af de ord,
hvarmed de i anslutning till det Montesquieuska
schemat karakterisera deras innehafvare. »Utskottet har sökt
bilda en styrande makt verksam inom bestämda
former, med enhet i beslut och full kraft i medlen
att dem utföra; en lagstiftande makt, visligt trög till
verkning, men fast och stark till motstånd». Man
tänkte sig regeringen såsom den framdrifvande
kraften uti det svenska statslifvet, riksdagen däremot som
mera passiv. Förhållandet har blifvit det omvända,
samtidigt med att en betydlig maktförskjutning ägt
rum mellan de båda medspelarne i dramat, konung
och riksdag.
Det ena af de områden, där en sådan
maktförskjutning ägt rum gäller finanserna och
statshushållningen samt därigenom regeringens handlingsfrihet. I
första hand beror detta på det förändrade förhållandet
mellan de ordinarie, af konungen delvis beroende,
inkomsterna och bevillningarne, som riksdagen
ensam bestämmer. Medan de förra 1809 utgjorde,
naturaprestationerna inräknade, hufvudmassan af
statsinkomsterna, de senare endast en mindre del däraf,
hafva tingen så förändrat sig i följd af folkmängdens
och förmögenhetens tillväxt samt grundskatternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
