Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungliga vetot. Likväl kunde man önska, att den förra
vore mera grundlig, i fråga om de ärenden, hvarom
riksdagen allena beslutar (skatter och tullar), liksom
att det senare oftare utöfvades. Skedde det, så vore
ej så mycket att säga om den nu öfverklagade
mängden af riksdagens skrifvelser.
Äfven beträffande riksdagens arbete och beslut
råda stor obundenhet och frihet, om ock ingalunda
så som i fråga om initiativet. Regeringen, som i
länderna med engelsk parlamentarism helt eller till större
delen ordnar och leder riksdagens arbete, har i Sverige
ingen hand häruti — en naturlig följd för öfrigt af
författningens dualistiska karaktär. Endast privat kan
den arbeta för sina egna propositioner liksom vid
föredragningen däraf tala för dem, men det är ej
annat än hvar enskild gör för sina motioner.
Talmännen åter ha alls intet inflytande i den svenska
riksdagen härvidlag. Den enda organiserade ledning, man
kan tala om, är den, som utskottsinrättningen skänker.
Men äfven den är ingalunda stark, icke på något sätt
jämförlig med den makt, som utskotten i Förenta
Staternas kongress utöfvar. I allmänhet kan sägas, att
kamrarne följa utskotten, när dessa yrka afslag och äro
inom sig eniga. Likaså hvar kammare för sig, om
dess utskottsmedlemmar stå eniga mot den andra
kammarens. I andra fall åter, om utskottsutlåtandet lyder
på bifall eller meningarna inom utskottet varit delade,
går beslutet i kamrarne ofta i annan riktning utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
