Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsrådets sammansättning kan för öfrigt anmärkas,
att den vanligen till öfvervägande del är opolitisk.
Endast en eller annan medlem däraf och helst chefen
för detsamma brukar vara en erfaren politiker. Valet
af män ligger emellertid helt och hållet i monarkens
skön. Detta är här mer än eljest en ömtålig och svår
uppgift. Under kabinettsparlamentarismens regim sker
urvalet af ministrar automatiskt, kan man säga, och
alltid så att det träffar majoritetens ypperste män, som
väl ock i regeln äro begåfvadt folk. I Sverige finnes
ingen garanti för, att detta blir fallet.
Såsom häraf synes, är det svenska statsrådet i
sina mot riksdagen och jämväl mot administrationen
vända sidor en ganska maktlös institution. Detsamma
är rättsligen fallet äfven i dess förhållande till
konungen. Författningen har icke tilldelat statsrådet någon
själfständig andel i riksstyrelsen. Att detsamma
likväl kan innehafva och efter hand kommit att innehafva
ledningen af rikets angelägenheter, så vidt på
konungamakten ankommer, beror på monarkens uppfattning
af sin ställning. Enligt författningen tillkommer det
honom ensam att styra riket och besluta i alla
riksvårdande ärenden. Dess både bokstaf och anda åsyfta,
att detta skall vara full verklighet. Konungen är
den ene makthafvaren i staten; och ingen kan betaga
honom den rätt och den pligt, som enligt
författningen därmed följer. Men naturligen beror det på
honom personligen, om han med bibehållande af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
