Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafves likväl åtminstone tre af de andra
partiernas män.
De konstituerande institutionerna uti detta
statsväsen äro förbundsrådet, förbundsförsamlingen i
dess två afdelningar, ständerrådet och nationalrådet, samt
folket. Förbundsdomstolen, som äfvenledes hör till
dessa institutioner, kan vid en karaktäristik af det
politiska lifvet alldeles lämnas ur räkningen. Det må
vara nog att anmärka, att den saknar den befogenhet,
som Förenta Staternas högsta domstol har, att förklara
en af den lagstiftande makten antagen lag ogiltig.
Till det yttre påminner Schweiz’ politiska
organisation rätt mycket om den stora Unionens; men dess inre
afviker liksom i nyss nämnda fall ofantligt därifrån.
Största olikheten gäller statschefen-regeringen, dess
organisation och befogenheter. I stället för en
president finnes här ett kollegium; och de skarpa gränser,
som äro uti Unionen uppdragna mellan den
verkställande makten och den lagstiftande saknas alldeles. I
stället för la séparation des pouvoirs råder, har man
ej utan skäl sagt, la confusion des pouvoirs.
Förhållandet är, att medelpunkten uti detta statsväsen är
tillsvidare åtminstone representationen. En regerande
riksdag är det utmärkande draget däri. Men däraf
följer, att den styrande makten icke har den
själfständighet, som eljest plägar tillkomma densamma. Det
kan därför synas tvifvelaktigt, om man ej snarare bör
tala om en tudelning af makten i detta land, än en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
