Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egenskaper. Det är den majoritet, som i våra dagars
England uppbär styrelsen. Denna majoritet är
nämligen, såsom i det föregående blifvit framstäldt,
utgången af en i stort sedt partilös väljarmassa och
bildad uteslutande på grundvalen af riksintresset. För
en sådan majoritet må man, bortseende från den
stundom föga uppbyggliga valkampanjen, hvarigenom
den bildas, vördnadsfullt buga sig. Den kan som
allt menskligt taga fel i sin uppfattning af det
politiska läget och hvad som gagnar landet, men den har
endast detta för ögonen. Icke klassintressen eller
lokala och personliga intressen sammanhålla och besjäla
denna majoritet utan framför allt riksintresset. Om
den gäller sålunda med viss rätt satsen vox populi
vox Dei, folkets röst är Guds röst.
Men en sådan majoritet finnes icke utanför
England. Man kan efterapa detta lands institutioner,
såsom man ju ock mångenstädes med mer eller mindre
förstånd gjort; men man kan icke eftergöra det
engelska partiväsendet och det är dock det, som är själen
uti dessa institutioner. Öfverallt annorstädes äro
partierna klass- och intressepartier. Majoriteten blir då
likadan, den må för öfrigt vara homogen eller icke
homogen. Det är detta, som gör att partiregering
allestädes utanför moderlandet gjort fiasco.
Partistyrelse är här klass- och intressestyrelse, majoritetsvälde
majoritetsförtryck. Parlamentssuveräniteten blir
klassuveränitet och sviker därmed alldeles sin uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
