Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA. NATIONALFÖRMÖGENHETENS RELATIVA STORLEK. 67
Utom jemförelsen mellan »annan fastighet» och öfriga
förmögenhetsposter erbjuder äfven en dylik mellan de olika
posterna inom produktionsmedlen anledning till slutsatser
rörande den svenska nationalförmögenhetens relativa storlek
eller styrka, I synnerhet, vilja vi här framhålla den mycket
stora procent, som hommunilcationemas synbara värde
representera, ej mindre än 9,S3 % af samtliga produktionsmedel.
Den stora utveckling, som jernvägsnätet erhållit i
Sverige, som bekant vida öfverstigaude andra länders i
förhållande till folkstocken,1 vittnar om en synnerligen kraftig
sträfvan att besegra de hinder, som landets stora ytvidd
lägger i vägen för produktionen. Det starka
jernvägsbyg-gandet bildar det kanhända vackraste bladet i Sveriges ekono-
O O
miska historia, och ändock vittnar det i viss grad 0111
ekonomisk svaghet. Kommunikationer äro nemligen icke i direkt
mening produktiva. De bidraga ej omedelbart till
frambringande af värdeföremålen. Deras uppgift i produktionens
tjenst är att öfvervinna afståndets hinder och dermed spara
mensklig arbetskraft. Ju mindre ekonomisk kraft, som
åtgår för att öfvervinna detta hinder, dess mera blir qvar för
sjelfva produktionen. Att sålunda med hälften så mycket
kommunikationer kunna uppnå samma arbetseffekt för
produktionen som med dubbelt så mycket, innebär en ofantlig
kraftbesparing och en stor ekonomisk vinst (»de minsta
medlens lag»).
Det svenska folket, hade år 1885 nedlagt öfver 500 mill.
kr. uti jernvägar, motsvarande mer än 100 kr. per hufvud
af befolkningen. Ilade man behöft använda endast 250 mill.
kr. för att ernå samma förflyttningseffekt för produktionen,
skulle de andra 250 millionerna kunnat nedläggas uti
industriella byggnader och maskiner, hvilka mera direkt bidraga
till värdeföremålens frambringaude, och hvaraf landet nu
äger blott för omkring 330 mill. kr.2 Särskildt skulle den
1 Pà 10,000 invånare kommo år 18S5 i Sverige 14,7S km. jernväg,
medan det land i Europa som dernäst liade att uppvisa högsta km.-tal
per hufvud af befolkningen. Danmark, räknar blott 9,8c km. (Efter
Stat. Tidskr., 1S86, s.)
3 Deraf industriella byggnader med dertill hörande maskiner 250
mill. kr. samt löst maskineri ra. m. utom jordbrukets 80 mill. kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
